Ny kollektivtrafiklag

Möjligheter och problem
i bussbranschen

För bussbranschen innebär den nya kollektivtrafiklagen, som träder i kraft vid årsskiftet, stora möjligheter att utveckla den kommersiella busstrafiken och låta branschens entreprenörer på nytt sätt bidra till fler alternativ för resenärerna.

Resenärens intressen sätts tydligare i centrum. Den nya lagen öppnar för kommersiella busslinjer även inom ett län, något som fram till nu har varit förbjudet. Men allt är ändå inte frid och fröjd menar företrädare för bussbranschen.

I en ledare i nyhetsbrevet Nytt i Bussbranschen påpekas att om lagens intentioner om en kollektivtrafik som sätter resenärerna i centrum ska uppfyllas måste den kommersiella trafiken ges rättvisa förutsättningar. Samtidigt måste den trafik som även i framtiden skattesubventioneras upphandlas på ett klokt och ansvarsfullt sätt för att ge mesta möjliga kollektivtrafik för våra gemensamma pengar.

Upphandlingsproblem
Upphandlingsutredningen delbetänkande ”På jakt efter den goda affären” (SOU 2011:73) och Dagens Samhälles rapport ”Den offentliga marknaden” visar med all tydlighet på de stora problem som är förknippade med upphandlingar av kollektivtrafik. Det samma visade professorn i transportekonomi Jan-Eric Nilssons ESO-rapport (Finansdepartementets expertgrupp för studier i offentlig ekonomi) ”Kollektivtrafik utan styrning” som kom i somras.

Det gäller inte minst bristande offentlig upphandlingskompetens och strategiskt arbete samt avsaknaden av uppföljning och systematisk utvärdering av krav och kriterier i upphandlade kontrakt. Särskilt svårt är det att definiera, ställa krav på och utvärdera kvalitet i upphandlingar. De mindre företagen saknar inte sällan resurser att leverera den tjänst som efterfrågas eftersom kontrakten är för omfattande. Istället för funktionskrav ställs detaljerade och irrelevanta krav, skriver man.

En viktig fråga är hur de nya regionala kollektivtrafikmyndigheterna, RKTM, kommer att driva utvecklingen av nya affärsmodeller och upphandlingar av busstrafik och vilken roll man nu vill spela inom kollektivtrafiken i stort. För bussbranschen är det väsentligt att lagstiftarens intentioner med den nya lagstiftningen följs. Det är centralt att RKTM blir den myndighet som i realiteten ansvarar och utvecklar trafikförsörjningsprogrammen.

Samrådsförfaranden, i synnerhet under uppbyggnadstiden, mellan RKTM och trafikföretagen är oerhört viktiga. RKTM måste ta en tydlig och aktiv roll i detta arbete för att skapa en förändrad kultur inom kollektivtrafiken, där kommersiell trafik ses som en naturlig del av persontrafiken. Det finns redan goda exempel, som samrådsarbetet i Västernorrland.

Problem att lösa
Bussbranschens Riksförbund pekar på följande problem som angelägna att lösa och följa upp:

• De kommersiella aktörerna har problem med tillträde till offentligt finansierad infrastruktur såsom resecentrum, körfält, betalsystem etc.
• Rollfördelning och ansvar för resecentrum är oklara och offentliga beslut om angöring och avgifter kan inte överklagas – en tvistelösning på nationell nivå behöver skapas.
• Offentlig trafik har legal möjlighet att samverka över flera regioner, vilket kan riskera att tränga undan kommersiell trafik.
• RKTM kan i praktiken belägga all trafik med trafikplikt och därmed omintetgöra utvecklingen av en kommersiell bussmarknad redan innan den etablerats.

Vem skall bestämma?
I den privatägda tidningen Bussbranschen sägs att fullt krig har brutit ut om framtidens kollektivtrafik i Sverige. I ena ringhörnan står Svensk Kollektivtrafik som idag organiserar trafikhuvudmännen. I den andra ringhörnan finns Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Kriget gäller vem som i framtiden ska få in de nya kollektivtrafikmyndigheterna i sin organisation. Och därmed också de medlemsavgifter som ingen ännu vet storleken på.

SKL vill alltså stärka det politiska inflytandet över kollektivtrafiken. Samtidigt slår man undan mycket av de ben som Svensk Kollektivtrafik idag står på och försvagar vd:n Charlotte Wäreborn Schultz ställning i branschen dramatiskt, skriver tidningen och fortsätter;

SKL går nu en helt egen väg, tvärt emot de planer som Svensk Kollektivtrafik har haft och som man presenterade i en ”framtidsutredning” den 16 maj. Där föreslog Svensk Kollektivtrafik att de regionala kollektivtrafikmyndigheterna skulle bli medlemmar i organisationen och på så sätt säkra Svensk Kollektivtrafiks framtid. Där skulle de tidigare huvudmännen också få plats.

– Syftet med att bibehålla Svensk Kollektivtrafik som branschorganisation är att i nära samverkan med SKL kunna säkerställa fortsatt stöd och service till medlemmarna oavsett formerna för deras verksamhet samt att kunna bibehålla fokus på fördubblingsmålet och den gemensamma visionen, hette det i Svensk Kollektivtrafiks framtidsutredning.

Fördubbling AB
Svensk Kollektivtrafik tog i november initiativ till en satsning för att få myndigheter och trafikföretag att teckna aktier i ett nybildat utvecklingsbolag med arbetsnamnet Fördubbling AB. Erbjudandet gick ut till ägarna av Samtrafiken och ett antal trafikföretag.

– Bildandet av ”Fördubbling AB” gör det möjligt att samarbeta kring frågor som är viktiga för resenären samtidigt som företagen konkurrerar med varandra på en avreglerad marknad. Bolaget är en kraftfull signal att branschen menar allvar med intentionerna att fördubbla kollektivtrafiken med hjälp av gränslös samverkan, säger Charlotte Wäreborn Schultz, Svensk Kollektivtrafik.

Samtidigt som bildandet får stöd av Vinnova med 450 000 kr utifrån att det ”finns ett värde att samla frågor om utveckling och innovation för hela kollektivtrafikbranschen” så möter man stark kritik, eftersom avgifterna är så höga att endast en ganska liten del av de svenska bussföretagen har råd att vara med. Det ifrågasätts, bland annat från Bussbranschens Riksförbund, om det är ok för offentligt ägda organ, såsom dagens trafikhuvudmän och nybildade regionala kollektivtrafikmyndigheter, att starta ett bolag tillsammans med privata aktörer och begränsa medlemsantalet i bolaget.

Nya möjligheter, goda exempel
Samtidigt som vi kan konstatera att allt inte är frid och fröjd inför övergången till den nya kollektivtrafiklagen, så är det viktigt att peka på de möjligheter som den innebär.

På en presskonferens i Stockholm den 12 december hos Bussbranschens Riksförbund pekades det på mycket positivt.

Pär Åkerberg, VD i Åkerbergs Trafik AB, som driver Trosabussen mellan Trosa/Vagnhärad och Stockholm (Liljeholmen), förklarade bolagets framgång.

– En stor del av förklaringen ligger i samarbetet mellan länstrafiken, kommunen och näringslivet. Där uttrycks en vilja att se till våra förutsättningar och vår förmåga att som kommersiellt företag kunna driva verksamhetsutveckling.

Linjen lyfts ofta som ett exempel på nydanande linjetrafik som stämmer väl överens med tankarna bakom Ny kollektivtrafiklag.

– Modiga politiker som vågar prova nya lösningar och vill använda samhällets resurser på ett klokt sätt har lagt grunden till att vi som entreprenörer kunnat utveckla Brukslinjen till den framgång den är idag. För att få fler lyckade utvecklingsprojekt måste flera politiker engagera sig i styrningen av kollektivtrafiken i enlighet med andemeningen i Ny kollektivtrafiklag, sa Alan Björk från Björks i Västerås när han berättade om Brukslinjen, konceptet där man lyckats förena ordinarie och särskilt kollektivtrafik, fått en markant resenärsökning men ändå en blygsam kostnadsökning för samhället. Genom att kreativt använda olika fordonstyper, förena anropsstyrd trafik med traditionell linjetrafik och lyssnat på resenärerna har man utvecklat en lokal trafik utanför storstadsregionerna som stadigt lockar fler resenärer utan att samhället behövt öka sin subvention i motsvarande grad.

– Inom den svenska kollektivtrafikbranschen har många av oss länge arbetat på samma sätt. Nu har vi möjlighet att skapa nytt, men då måste också våra beslutsfattare och politiker fullfölja omregleringen hela vägen. Att alla företag får konkurrensneutral och transparent tillgång till gemensam infrastruktur såsom terminaler är en viktig faktor som beskrivs i lagen, men där vi i branschen oroas över hur det är och blir framöver i verkligheten, sa Tomas Wallin, VD Veolia Transport Sverige AB och ordförande i Svenska Bussbranschens Riksförbund.

– Lagens krav på ett gemensamt informationssystem för alla som kör linjelagd kollektivtrafik, såsom Samtrafikens Resrobot, är bra. Det välkomnas av oss och kommer underlätta resan för bussföretagens passagerare, sa Anna Grönlund, förbundsdirektör i Svenska Bussbranschens Riksförbund.

Med klara och tydliga politiska riktlinjer, satsning på hållbar teknik, en utvecklad samverkan och enig och offensiv bussbransch så kan den nya lagen ge förutsättningar för ett bättre resande för många, för en mer attraktiv kollektivtrafik och därmed även för en bättre miljö.

Gunnar Lyckhage
AnbudsJournalen nr 20