Lagen om offentlig upphandling, LOU, är inget nytt påfund. Under många år har Sverige reglerat användningen av skattemedel när det gäller inköp och redan under 1800-talet fanns det vissa bestämmelser för hur upphandling skulle genomföras för statliga myndigheter. De äldsta bestämmelserna har sin grund hos militära organisationer. Mer moderna upphandlingsregler beslutades genom 1920 års upphandlingsförordning.

1952 års upphandlingskungörelse
Det var främst genom 1952 års upphandlingskungörelse som regler infördes som i stort liknar nuvarande regelverk. Det fanns inte några bestämmelser om svenska varors företräde före utländska och inte heller några bestämmelser om företräde för varor som tillverkades vid statliga eller kommunala socialvårdande anstalter och inrättningar. Det fanns emellertid en kunglig skrivelse av den 28 maj 1926 om en absolut företrädesrätt för varor som tillverkades eller kunde tillverkas av fångvårdsanstalterna. Förvaltningsmyndigheterna kunde därigenom träffa uppgörelse om leverans under hand med fångvårdsstyrelsen. Upphandlingskungörelsen utgjorde en instruktion för myndigheterna men innehöll också en del bestämmelser som var direkt bindande för motparten.

Ny upphandlingskungörelse
1973 fick de statliga myndigheterna en ny upphandlingskungörelse (SFS 1973:600) med anvisningar utfärdade av Riksrevisionsverket (RRV). Kungörelsen byggde på ett betänkande av den så kallade Upphandlingskommittén, SOU 1971:88. 1980 ändrades namnet till Upphandlingsförordningen (UF) varvid också vissa ändringar och omtryck gjordes (1980:850). Därefter genomfördes ändringar (1983:38) bland annat på grund av nya regler om skattekontroll och genom riksdagens beslut om Sveriges anslutning till överenskommelsen inom det allmänna tull- och handelsavtalet (General Agreement on Tariffs and Trade, GATT) om offentlig upphandling. Regeringen ändrade UF till följd av författningsförordningen, ånyo den 1 juli 1986 (1986:366) varvid Riksrevisionsverket utfärdade föreskrifter (som var bindande för de statliga myndigheterna) samt allmänna råd och kommentarer.

Reglerna samlades i ett häfte ''Bestämmelser för statlig upphandling'' som gavs ut av RRV. Ändringen var främst av administrativ karaktär (anvisningar fick inte längre förekomma till förordningstext) och skulle inte utgöra några sakliga ändringar. Till UF fanns också en bilaga med riktlinjer för ekonomiska hänsynstaganden vid monopolupphandling eller när konkurrensen i övrigt var kraftigt beskuren. Riktlinjerna blev främst tillämpliga vid så kallad teknikupphandling och hade sitt ursprung i riktlinjer för upphandling av försvarsmateriel och tjänster.

Kommunernas upphandlingsreglemente
Kommunerna använde nästan undantagsvis ett av Svenska Kommunförbundet upprättat normalreglemente innan LOU trädde i kraft. Normalreglementet arbetades fram i början av 1970-talet. Även Kommunallagen med kravet på god ekonomisk hushållning kan sägas ställa krav på goda affärer.