Genom offentliga upphandlingar har kommunerna ett guldläge att ställa miljökrav på företagen. Men det är ett guldläge som ofta försitts, menar rättssociologen Lina Wedin vid Lunds universitet.

– Ett problem är att samordningen inom kommunerna är dålig, säger Lina Wedin. Det finns kompetens om miljöfrågor men den förblir outnyttjad. Hon har nyligen skrivit en avhandling om grön upphandling, vilken refereras i nummer 2 av AnbudsJournalen, med utgivning den 12 februari.

I ett pressmeddelande från Lunds universitet berättas att det enbart är i 60 procent av upphandlingar av tjänster som det ställs miljölkrav. Och när det görs så är kraven ofta tandlösa ja-och-nej-frågor av typen ”finns miljöpolicy?”.

I sin forskning har Lina Wedin studerat åtta kommuner och två regioner som har gjort stora upphandlingar inom byggsektorn. I samtliga fall uppgav upphandlarna brist på tid, resurser och kompetens som skäl till att miljöaspekten kom i bakvattnet. En annan orsak till att man inte ställde miljökrav var rädsla för att upphandlingen skulle avgöras i domstol och dra ut på tiden.

– Många upphandlare uppgav också brist på direktiv från politikerna som anledning, säger Lina Wedin.

→ Fler nyheter