All upphandling styrs av dessa principer i direktiven:

• Icke-diskriminering
• Likabehandling
• Transparens och öppenhet
• Proportionalitet
• Ömsesidigt erkännande

Icke-diskriminering
Kravet på icke-diskriminering på grund av nationalitet framgår av Romfördraget art. 6. Även om den upphandlande enheten inte tror sig få några utländska anbud får den vid utformandet av förfrågningsunderlaget inte införa krav som endast svenska företag känner till eller kan utföra. En upphandlande enhet kan till exempel inte ställa som krav att för att få leverera kött måste djuren under sin livstid ha hanterats i enlighet med svensk djurskyddslagstiftning.

Likabehandling
Ingen leverantör får favoriseras, utan alla ska behandlas lika. Detta innebär att gamla leverantörsrelationer i den meningen inte har något värde i kommande anbudsutvärderingar. Det ska inte vara någon konkurrensfördel att ha varit leverantör i ett tidigare skede.

Transparens och öppenhet
Med transparens förstås främst skyldigheten för den upphandlande enheten att lämna information om upphandlingar och det praktiska tillvägagångssättet vid dessa samt rättigheten för leverantörer att få tillgång till denna information så att de i förväg känner till vilka rättigheter och skyldigheter som föreligger. Vilka åtgärder en upphandlande enhet kommer att vidta under upphandlingsprocessen, skall således vara förutsebara för leverantörerna.

Ett viktigt exempel på transparens är kravet på att förfrågningsunderlaget är fullständigt och tydligt, att utvärderingskriterierna om möjligt är rangordnade och att annan viktning eller betygsättning av kriterierna så långt möjligt framgår för leverantörerna. Leverantören måste kunna förstå vad den upphandlande enheten efterfrågar så att han kan lämna rätt anbud och poängtera dess fördelar.

Leverantören skall inte behöva gissa sig till vad som efterfrågas. Detta har naturligtvis också stor ekonomisk betydelse för att den upphandlande enheten skall få rätt leveranser som svarar mot det behov enheten har. I begreppet öppenhet ligger alla leverantörers rätt att delta (anbudsansökan, anbudsgivning).

Proportionalitet
Den upphandlande enheten får i en upphandling inte ställa större krav på leverantören eller leveransen än vad som behövs och är ändamålsenligt för den aktuella upphandlingen. Kraven skall alltså ha ett naturligt samband med och stå i proportion till det behov som skall täckas. En uppgift som diskvalificerar en leverantör måste vara relevant för den aktuella upphandlingen och rimligen vara av inte oväsentlig betydelse.

Att en upphandlande enhet vid upphandling av en medicinsk klinik endast accepterar arkitekter som ritat medicinska kliniker kan vara ett brott mot proportionalitetsprincipen om det utesluter arkitekter som ritat tandkliniker eller andra byggnader med i huvudsak samma problemställningar.

Ömsesidigt erkännande
Intyg, certifikat som utfärdats av en medlemsstats myndigheter skall anses som gällande också i en annan. En upphandlande enhet kan således inte ifrågasätta ett intyg som är utfärdat av en behörig myndighet i ett medlemsland. Detta är av intresse inte bara vid tillämpningen av 1 kap. 17 och 18 §§ över tröskelvärdena utan även vid tillämpningen av 6 kap. 9 §.

Av förordet till tjänstedirektivet framgår: "Relevanta gemenskapsregler om ömsesidigt erkännande av betyg, intyg och annan dokumenterad behörighet skall tillämpas när bevis om särskild behörighet krävs för deltagande i ett upphandlingsförfarande eller i en projekttävlan".